baskerbo

Jag har ofta i mitt liv känt känslan som lyder vid namnet besvikelse, men nu har jag varit med om en sak som verkligen skriker besvikelse så det hörs ändå från lugnet till Tävelsås.
Anledningen tänker jag ta för er alla nu.

Mannen vi alla har kallat Gud eller Mannen,myten, legenden.
Barney Stinson är homosexuell. Detta slog mig som en buttplug i rumpan, eller som när man deepar en korv. (hur man deepar en korv kommer jag att förklara i ett annat inlägg)
Denna människa som egentligen heter Neil Patrick Harris är alltså bög. Egentligen låter detta kanske inte särskilt upseendeväckande, men Barney är ju guden när det gäller "womanizing". Vi är många som är missnöjda över detta och det är därför som jag skriver om det. Jag menar, han har lärt mig allt jag kan. En mentor och en förebild i alla väder. Det är nästan som om ens egen far skulle avlida.

Det är inte bara vi alfahannar som är besvikna på detta faktum, även min egen syster är i djup sorg, hon såg Barney som sin framtida make.
Alla fäller en liten tillgjord tår för henne.

Eftersom alla vi troende ateister vet att Gud var gay så kan man fortfarande kalla Neil Patrick Harris för Gud.
Puss/F

Till en början ska jag be er stackars läsare om ursäkt för dålig uppdatering här på baskerbo. Eller iaf. från min kant. Fredrik däremot har varit något mer produktiv och aktiv måste jag erkänna. För att återgå till topic så tänkte jag slänga in något som jag tror alla vi dödliga varit med om eller lider av. Ei saa peitää, Må ikke tilldekkes, Får ej övertäckas, dessa varningar har jag nog suttit och läst en sisådär oberäkneligt många gånger. Jag talar om ett element och om en toalett. Jag talar om ett beroende om att ständigt behöva ha något att läsa när man sitter och gör sådant groteskt som att sitta på en water closet. Huruvida du som läsare lider av detta eller ej är för mig en gåta men jag tror då inte att jag är ensam om detta missbruk. Vad som helst, en liten parfym burk (Eau de toilette), en tvålförpackning från Änglamark (Flytande tvål/såpe), eller den berömda Dassboken går bra att läsa på bara sålänge jag har något att läsa. Texten kan vara skriven på alla möjliga språk, bara det är text. Tror nog att jag kan rabbla upp hela numret till Änglamarks konsumentkontakt.

Att kalla detta en tvångstanke tycker jag är fel, det är snarare ett behov. Jag lider av ett likartad problem vid frukostbordet fast denna gången är tillgången på läs-material betydligt bättre. Hur många sitter inte och läser mjölkens-baksida? Jag vet att ni sitter och skäms över kunskapen om att veta hur mycket protein en deciliter mjölk innehåller. Inget att skämmas över alls. Nu har jag kommit ur garderoben med mitt ständigt återkommande missbruk. Låt oss kalla det dassläsofili.

Tack för i dag.
D.